Vissa blir med barn, vi blir med vägg
Kategori:
För ett par år sedan när vi var i Thailand var vi på en lyxigare restaurang som tillhörde hotellet "The Library" där de hade väldigt häftiga toaletter. Hela hotellet var förövrigt ursnyggt. När jag gick på damernas, var alla toalettbås som glaskuber. Det var ganska lite folk i restaurangen så när jag gick iväg var det bara jag i damrummet. Jag reflekterade inte så mycket på att man faktiskt såg rakt ut till där man tvättade händerna förrän det kom in en manlig städare och jag fick total panik. Han gick där, helt oberörd och svabbade golvet.Jag frös till och försökte göra så lite ljud och rörelser det bara gick så han inte skulle upptäcka mig. Men jag tyckte att det var lite underligt att han inte reagerade på att jag satt i ett av glasbåsen. När han sedan var klar gick han ut som om inget hade hänt och jag fattade absolut nada, hade han inte sett mig? Var han blind? Jag kunde ju se honom.
När jag senare gick ut ur båset kollade jag runt, man såg ingenting för det vara bara som en stor spegel runt om mig. Aha! Spionglas. Jag var helt lyrisk och sprang ut till Anders och berättade för honom. Idén, som många andra, etsade sig fast och jag har burit med mig denna toalett i några år. Från början var tanken att vi skulle använda idén till en walk-in closet i den nya lägenheten men eftersom vi köpte en 1,5 med väldigt öppen planlösningen tog vi den till en sovrumslösning istället.
Vi hade inte så många alternativ till att bygga om 1,5:an till en 2:a. Om vi skulle smälla upp en vägg skulle vi gå miste om allt dagsljus inne i sovrummet och det skulle bli väldigt mörkt. Vi skulle dessutom förlora rymligheten i övriga lägenheten och förminska den markant och det var något vi inte ville eftersom det är halva charmen med lägenheten. Att sätta upp en tyngre gardin ville jag inte heller, risken att det skulle se ut som en cirkus var då för stor. Så Spionglaset var perfekt!
Från vardagsrummet in till sovrummet kommer man inte kunna se in, det kommer bara se ut som en stor svarttonad spegel vilket också kommer att förstora rummet ytterligare. Från insidan kommer vi att kunna se ut som vilket fönster som helst. Och det bästa av allt är att vi får in dagsljuset från de två stora och enda fönster vi har i lägenheten in till sovrummet.
Vi har fortfarande mycket kvar att göra i sovrummet (och övriga lägenheten också för den delen), alla tavlor ska upp och jag måste fortfarande bestämma mig för vilken typ av inredning och känsla jag vill ha där inne, alla tavlor ska upp osv. Men med väggen nu känns det som om alla stora grejer är avklarade.
Den grå möbeln är platsbyggd av vår fantastiska snickarvän Aleks på Alx Design. Vi hade turen att det fanns en supertrevlig och duktig arkitekt som flyttade in i huset som gav oss tipset om att man kanske borde bygga en bänk som glaset kunde vila på dels för att dela av rummet och dels för att glaset inte skulle bli för stort och maffigt så det skulle se ut som en kontorslokal. Aleks sambo Anna, som också är arkitekt instämde så hon och Aleks fick fria händer att rita upp och jag tycker att det blev superbra.
Såhär såg det ut i sovrummet idag innan vi gick till jobbet. Där i hörnet sitter snälla Jonathan från Hägerstens glas och preppar.
När jag senare gick ut ur båset kollade jag runt, man såg ingenting för det vara bara som en stor spegel runt om mig. Aha! Spionglas. Jag var helt lyrisk och sprang ut till Anders och berättade för honom. Idén, som många andra, etsade sig fast och jag har burit med mig denna toalett i några år. Från början var tanken att vi skulle använda idén till en walk-in closet i den nya lägenheten men eftersom vi köpte en 1,5 med väldigt öppen planlösningen tog vi den till en sovrumslösning istället.
Vi hade inte så många alternativ till att bygga om 1,5:an till en 2:a. Om vi skulle smälla upp en vägg skulle vi gå miste om allt dagsljus inne i sovrummet och det skulle bli väldigt mörkt. Vi skulle dessutom förlora rymligheten i övriga lägenheten och förminska den markant och det var något vi inte ville eftersom det är halva charmen med lägenheten. Att sätta upp en tyngre gardin ville jag inte heller, risken att det skulle se ut som en cirkus var då för stor. Så Spionglaset var perfekt!
Från vardagsrummet in till sovrummet kommer man inte kunna se in, det kommer bara se ut som en stor svarttonad spegel vilket också kommer att förstora rummet ytterligare. Från insidan kommer vi att kunna se ut som vilket fönster som helst. Och det bästa av allt är att vi får in dagsljuset från de två stora och enda fönster vi har i lägenheten in till sovrummet.
Vi har fortfarande mycket kvar att göra i sovrummet (och övriga lägenheten också för den delen), alla tavlor ska upp och jag måste fortfarande bestämma mig för vilken typ av inredning och känsla jag vill ha där inne, alla tavlor ska upp osv. Men med väggen nu känns det som om alla stora grejer är avklarade.
Den grå möbeln är platsbyggd av vår fantastiska snickarvän Aleks på Alx Design. Vi hade turen att det fanns en supertrevlig och duktig arkitekt som flyttade in i huset som gav oss tipset om att man kanske borde bygga en bänk som glaset kunde vila på dels för att dela av rummet och dels för att glaset inte skulle bli för stort och maffigt så det skulle se ut som en kontorslokal. Aleks sambo Anna, som också är arkitekt instämde så hon och Aleks fick fria händer att rita upp och jag tycker att det blev superbra.
Såhär såg det ut i sovrummet idag innan vi gick till jobbet. Där i hörnet sitter snälla Jonathan från Hägerstens glas och preppar.
